Kärleksbrudarna

Amayas perspektiv:

Jag känner försiktigt på halsbandet jag fick av YOHIO igårkväll, det är fortfarande där. Det är lunch och jag sitter ensam vid ett av borden i skolans matsal. ” Kolla här grabbar, hon  har kommit tillbaks. ” säger han. ” Jag har ett namn. ” säger jag argt. ” nämen, så stöddig du har blivit då? ” säger han och skrattar mot sina vänner. ” Lägg dig inte i! ” skriker jag. ” Vad ska du göra då? ” säger han retsammt. ” Jag ringer min pojkvän! ” Jag tar upp mobilen och slår in YOHIOs nummer. ” Hej gumman! ” svarar han. ” Kan du komma hit, nu direckt? ” Han tar mobilen och säger ” Ja, kom hit och rädda din lilla flickvän, annars... ” han lägger på och räckter mig mobilen. De släpar ut mig till skolans parkering. Fem minuter senare han YOHIO fortfarande iinte kommit. ” Det ser ut som att din lilla pojkvänn har övergivit dig. ” Han vänder sig mot mig och höjer knytnäven. Jag blundar och väntar på slage, men det kommer aldrig. ” Jag skulle inte göra det där om jag var du. ” hör jag Seike säga. Jag öppnar ögonen och få se Seike stå bakom honom och hålla i hans arm. Bakom Seike skymtar jag YOHIO. Jag springer fram och kramar om honom. ” Åh, räddningspattrullen har anlänt ” säger hjan argt och sliter sig loss från Seikes grepp. ” Ja, du hade tur den här gången” börjar han men han får en knytnäve över kinden av Seike. ” Hoppas det gjorde ont ”. ” Kom nu, vi ska gå till rektorn säger YOHIO. ” Va´? Nej! ” säger jag. ” Aldrig i livet. ” säger jag och sätter armana i kors. Då lyfter Seike upp mig på hans axel och bär iväg på mig tätt följd av YOHIO.

YOHIOs perspektiv

Amaya stretade emot hela vägen upp till rektorns  kontor. Jag knackar på dörren och innifrån hörs en manlig röst som skriker ” en minut ”, jag hör hur en stol dras ut och hhur någon låser upp dörren. Rektorn stirrar konstigt på oss när han öppnar dörren. ” Eh, välkomna in... ” säger han. Seike sätter ner Amaya och föser henne in i rummet. ” Vi är här för att prata om mobbning. ” säger Seike så fort vi har satt oss framför Rektorns skrivbord. ” Det skulle jag inte ha något emot, om det inte var så att det inte är så att ingen blir mobbad på den här skolan. ” säger rektorn överlägset. Seike harklar sig och kollar på Amaya. Hon kollar ner i golvet men han ger henne en sträng blick och Amaya fortsätter ” Jag blir mobbad... ”. Rektorn spärrar upp ögonen, ” men.. ” är det ända han får fram. ” Om inte vi hade kommit hade Amaya haft en står blåtira just nu ” säger jag. ” Hu hur länge har det här hållit på? ” frågar rektorn. ” sen jag började sjuan... ” viskar Amaya. Jag ser hur en tår smyger sig fram i hennes ögonvrå och tar försiktigt hennes hans.

När vi kommer ut från rektorns kontor får jag en blöt puss på munnen. Seike tittar konstigt på mig, jag har aldrig sett honom på det settet förut, han ser så ledsen ut, men ändå arg på nåt´ sätt, eller kanske besviken?