Kärleksbrudarna

Sista inlägget nu innan tv och god natt!!

YOHIOs perspektiv

Amaya knackar på dörren och springer snabbt iväg. Varför springer hon iväg nu när hon tvingat hit mig? Jag hinner inte tänka på det för Seike öppnar dörren. Han ser trött ut, det ser ut som att han inte kunnat sova, på länge. Hans kläder är smutsiga och jag tror det är samma kläder som han hade ´den dan´. Vi står ett tag och kollar på varandra, föra att bryta tystnade säger jag ” Får jag komma in? ” Jag darrar lite på rösten och kan knappt hålla tårana borta, han hummar och visar mig in. När jag väl står inne i hallen kommer alla minnen och jag kan inte låta bli, tåran börjar forsa. Jag tänker på alla gånger jag suttit och ätit frukost inne i köket, på alla filmer som vi sett tillsammans och på hur många gånger vi bråkat, och hur annorlunda det hade varit ´den´ dan. Då hade det inte varit om vems hårborste som var vems eller vem som inte hade ställt in mjölken i kylen. Blicken i Seikes ögon var  det värsta ´den´ dan, han såg så rädd ut, ärligt talat har jag aldrig sett Seike rädd. Det har altid varit han som skyddade mig från allt otäckt och jag som gömde mig bakom honom. ” Men YOHIO, du gråter ju. ” Seike väcker mig ur mina tankar men jag kan inte svara, jag börjar hulka och det stockar sig i halssen. Han kommer fram till mig och försöker torka bort mina tårar, men det kommer bara fler och fler. Han leder mig in i köket och sätter mig på en stol. Jag kryper upp med knäna och försöker sluta gråta, ” vi måste ordna det här ” säger Seike. Jag lyckas få tårana att sluta och kolllar frågande på honom. ” Om du inte minns så hade jag sex med Amaya för typ tre nätter sen! ” säger han, jag blir nästan lite chokad över hans ordval.  Jag och Amaya har aldrig sagt det på det sättet, han sa det så rakt ut. ” Amaya har, sagt flera gånger, att ni inte riktigt, visste vad ni gjorde. ” säger jag långsamt. Han nickar. ” Vi hade båda druckit lite för mycket ” erkänner han. ” Jag vet int... ” Jag reser mig från stolen och ger Seike en stor, varm kram. ” Jag vill inta att vi ska vara osams!  ” viskar jag i Seikes öra. ” Inte jag heller ”. Jag känner hur tårana börjar rinna igen, men den här gången för att jag är så glad.

” Jag kan plocka fram kvällsmat medans du tar en dusch, du stinker verkligen! ” säger jag till Seike. Han skrattar men gör som jag säger. Jag rotar runt i skåpen och hittar tillslut lite flinor och några knäckebröd. Jag sätter fram det och lite mjölkk på bordet lagom. Seike kommer utrusande med handuken från badrummet och springer in i sovrummet, precis utanför dörren kör han en liten naken  dans och jag sätter ena handen framför ögonen och säger ” ser inte ! ” . Lite senare kommer han tillbaka iförd pjamas.

” Du jag förstår att Amaya inte vill prata med mig, men du kan väl iallafall hälsa från mig nästa gång du ser henne. ” säger Seike när vi äätit upp kvällsmaten. ” herregud Amaya! ” skriker jag rätt ut. jag ser Seikes frågande blick och fortsätter ” hon väntar på där ute! ” Jag slänger ur mig ett tack och springer ut. Jag hör att Seike skriker ” Hejdå ” precis innan dörren stängs.

Ska till Turkiet nu i en vecka så det lär inte bli några fler inlägg...

Amayas perspektiv

“ Här har du lite choklad. ” säger YOHIO när han sätter en kopp varm O´boy på bordet framför mig. Det har nu gått tre dagar sen jag vaknade hos Seike. ” YOHIO ” Han sätter sig brevid mig i soffan och kollar leende på mig. ” Asså, du kan inte bara sitta här med mig! Du måste... ” börjar jag, ” vad? Vad måste jag? ” han kollar frågande på mig. ” Du måste prata med Seike. Hans leende försvinner och han ser väldigt allvarlig ut. ” Fattar du inte att han är jätte ledsen! Du är hans bästa vän och han behöver dig! ” när han inte rör en min fortsätter jag ” tänk på allt ni gjort tillsammans! Ni har varit i Japan och spelat på konserter och, ja, ni kan inte leva utan varandra! ” Han suckar och kollar sorgset på mig. Jag tar tag i hans arm och drar iväg med honom ut från hans lägenhet, ner till bussstationen och tillslut kliver vi på en buss som går hem till Seike. Under hela resan nästan skriker YOHIO ” Jag vill inte! Jag vill inte! Jag vill inte!” Alla i bussen sitter och stirrar på oss. ” han har ADHD ” får jag fram. Jag sitter skäms hela bussresan över hans skrikande och gömmer mig bakom sätena. När vi äntligen kommer fram tystnar han och vi smyger uppför trapporna. Vi står en stund utanför hans dörr och kollar på den, som att den vore gjord av guld. ” va´ snäll och säg inget elakt om ´den natten´ , kan du lova det? ” frågar jag osäkert. YOHIO nickar och jag knackar på dörren och springer snabbt ner en våning. Jag hör hur Seike öppnar, sen blir det tyst. Jag blir lite orolig och funderar på att gå upp till dem men sen hör jag hur YOHIO tyst frågar om han får komma in. Seike hummar och sen hör jag hur dörren stäng och det blir knäpptyst i trapphuset. Undra´ vad som händer där inne? Jag tänkker än en gång gå upp till dem, men bestämmer mig för att gå ut och sätta mig på en parkbänk i närheten.

Luften är sval när  jag kommer ut och  det har börjat skymma. Lamporna  utmed gatorna tänds och det är riktigt mysigt. Jag går och sätter mig på en bänk framför en liten sjö, jag sitter och bara njuter. Det härliga vädret och känslan att YOHIO och Seike ska bli vänner igen värmer inombords, när plöttsligt det sättersig nån´ brevid mig. Jag flyttar mig lite ifrån honom och låssas inte on honom, men han flyttar sig närmar mig. Jag har inte lust att gå någonstans så jag granskar honom. Han ser inte ut att vara nån´ uteliggare, hans kläder är rena och håret kort och svart. Han ser stark ut och lite läskig. ” Du är den där YOHIOs flickvän va´? ” frågar han helt plötsligt. ” eh, ja, ” svarar jag osäker, ” vänta, hur kunde du veta det? ” han kollar konstigt på mig, hans svarta ögon nästan förtrollar mig. ” Det finns nåt´ som kallas ´skvallertidningar´. ” säger han långsamt. Hans mörka röst är faktiskt lite läskig den med, lite förförisk. Jag fokuserar på hur läskig han är och glömmer bort vad han har sagt. ” Det står mycket om dig och YOHIO nu i tidningarna.”

Amayas perspektiv

Jag vaknar upp i ett främmande rum, jag sätter mig hastigt upp men måste lägga ner huvudet igen när jag får en förfärlig huvudverk. ” Godmorgon snygging ” säger Seike som kommer in i rummet. Jag stirrar på honom, Vad gör jag hos Seike? Gårdagens minnen kommer som en chock. ” Jag tog med pannodil. ” säger han och sätter sig i sängen. Jag drar åt mig täcket och hoppar ur sängen.  Han stirrar på mig enn stund sen verkan han förstå. Han kollar skamset ner på sina händer, efter ett tag säger han ” Du kan ta ett par kläder ur garderoben ” han lämnar rummet och stänger dörren. Jag kollar mistänksamt mot hans garderob, sen bestämmer jag mig för att jag inte vill vara naken. Jag börjar rota runt i hans lådor och hittar tillslut en tröja och ett par byxor som jag drar på mig. Jag tassar ut ur rummet och hittar Seike i köket. Han granskar de kläder jag valt och börjar plocka fram frukost, hur kan han göra nåt´ sånt? Jag går fram till honom och stirrar honom i ögonen. ” Vad vill du att jag ska göra?! Jag kan inte göra det ogjort! ” säger han lite frustrerat. Jag sätter armana i kors och fortsätter kolla på honom. ” Det är bara det att, jag är så otroligt kär i dig ” Jag bara står där och gapar, han kollar lite blygt tillbaka på mig. Jag kommer inte på ett ord som jag ska säga, han lutar sig fram och börjar kyssa mig, jag backar och ger honom en örfil. ” Hur kan du göra så!? ” skriker jag, jag känner hur tårana börjar rinna och springer mot dörren. ” Amaya! Vänta! ” skriker han efter mig, men jag stannar inte. Han tar tag i min handled och kollar mig in i ögonen, ” förlå... ” börjar han ” Jag kommer aldrig mer prata med dig! ” skriker jag och springer iväg. Jag tar upp mobilen och ringer YOHIO. ” Hej snygging! ” svarar han. ” Kan du hämta mig? ” säger jag mellan snyftningarna. ” men älskling, vad har hänt? Var är du? ” frågar han oroligt. ” Nära Seike, snälla skynda dig! ”

När YOHIO äntligen kommer slänger jag mig i famnen på honom. Han kramar om mig och jag bara gråter. Han frågar ingenting, vi bara står där och kramas. När jag slutar gråta och snyftningarna slutat kollar han frågande på mig. ” Seike, igårkväll och Linda och skit samma, sen vi drack och dansade och jag såg Seike, å vi gick hem till honom och, och vi... ” YOHIO kollar skräckslaget på mig och jag brister ut i gråt igen.

YOHIOs perspektiv

Jag går med bestämmda steg upp mot Seikes lägenhet. Jag hör  hur Amaya följer efter mig, när jag väl är vid Seikes dörr skiter jag i att knacka,  jag bara sliter upp dörren och går rakt in i lägenheten. Jag hittar Seike i köket. Han sitter på en stol vid köksbordet och bara sitter. ” Va´ fan håller du på med?! ” skriker jag och Seike reser sig snabbt från stolen. ” YOHI... ” jag går fram och slår till Seike i ansiktet. ” Din jävel! ” fortsätter jag, ” Du fattar inte! ” skriker Seike tillbaka. 

Amayas perspektiv

“ Jag måste tyvärr lägga på nu, men jag hade det jätte trevligt igår och, ja, vi kanske skulle kunna hitta på nåt´imon, eller nåt´? ” frågar YOHIO i mobilen.  ” ja, självklart! den här gången är det min tur att hitta på nåt´ kul! ” Han säger inte emot och jag lägger på. Jag tänker tillbaka på gårdagen, hur han kramade mig, hur vi kysstes, hur han viskade vackra ord i mitt öra...

Jag vaknar upp från mitt drömade när min mobil ringer, ” Amaya ” svarar jag. ” Hej Amaya! Det är Linda. Jag vet inte om du kommer ihåg mig, men vi var på sommarläger för några år sedan. Eh, jag hittade dig i min kontakt lista och tja, sökte lite och ja, vi bor båda i Sundsvall! ” säger hon med ett litet skratt. ” å, jag tänkte att, ja nu när vi är arton så kan vi ju fira lite på nån´ klubb? Om du vill? ” frågar hon osäkert. ” alltså bara om... ” börjar Linda. ” jo, självklar! Varför inte? ”

Vi står och väntar på våra drinkar och jag börjar känna mig lite nervös. ” Linda, du vet jag har aldrig lixom, och jag vet inte vad YOHIO kommer tycka och... ” jag blir avbruten i mitt nervösa sammanbrott. ” YOHIO? ” hon tittar på mig, ” jo, alltså YOHIO är min pojkvän. ” Linda spärrar upp ögonen. Det ser ut som hon ska säga något, men hon hejdar sig. ” Skit samma, nu ska vi ha lite kul! ” säger hon tillslut.

” Ett två tre! ” räknar vi i kör sen tar vi änu en klunk av den först äckliga, men nu välsmmakliga whiskyn. ” Kolla där är ju Seike! ” nästan skiker jag för att överrösta den höga musiken. Linda hör mig inte så jag tar spritflaskan och går ut på dansgolvet mot Seike. Jag tränger mig förbi alla dansande kroppar och kommar slutligen fram till Seike.

Seikes perspektiv

Plötsligt ser jag Amaya stå framför mig, gud va´ sexig hon va´. Vi börjar dansa och jag speker hennes vackra kropp, jag tar flaskan med sprit som hon håller i handen och tar några klunkar. Jag böjer mig fram och kysser Amaya, hon följer med i rytmen till musiken sammtidigt som vi står och hånglar. ” Vad sägs om att gå hem till mig? ” frågar jag. Hon nickar och vi tränger oss fram mot utgången.

Väl hemma sliter vi av varandras kläder och hamnar i mitt sovrum.

Amayas perspektiv:

Jag känner försiktigt på halsbandet jag fick av YOHIO igårkväll, det är fortfarande där. Det är lunch och jag sitter ensam vid ett av borden i skolans matsal. ” Kolla här grabbar, hon  har kommit tillbaks. ” säger han. ” Jag har ett namn. ” säger jag argt. ” nämen, så stöddig du har blivit då? ” säger han och skrattar mot sina vänner. ” Lägg dig inte i! ” skriker jag. ” Vad ska du göra då? ” säger han retsammt. ” Jag ringer min pojkvän! ” Jag tar upp mobilen och slår in YOHIOs nummer. ” Hej gumman! ” svarar han. ” Kan du komma hit, nu direckt? ” Han tar mobilen och säger ” Ja, kom hit och rädda din lilla flickvän, annars... ” han lägger på och räckter mig mobilen. De släpar ut mig till skolans parkering. Fem minuter senare han YOHIO fortfarande iinte kommit. ” Det ser ut som att din lilla pojkvänn har övergivit dig. ” Han vänder sig mot mig och höjer knytnäven. Jag blundar och väntar på slage, men det kommer aldrig. ” Jag skulle inte göra det där om jag var du. ” hör jag Seike säga. Jag öppnar ögonen och få se Seike stå bakom honom och hålla i hans arm. Bakom Seike skymtar jag YOHIO. Jag springer fram och kramar om honom. ” Åh, räddningspattrullen har anlänt ” säger hjan argt och sliter sig loss från Seikes grepp. ” Ja, du hade tur den här gången” börjar han men han får en knytnäve över kinden av Seike. ” Hoppas det gjorde ont ”. ” Kom nu, vi ska gå till rektorn säger YOHIO. ” Va´? Nej! ” säger jag. ” Aldrig i livet. ” säger jag och sätter armana i kors. Då lyfter Seike upp mig på hans axel och bär iväg på mig tätt följd av YOHIO.

YOHIOs perspektiv

Amaya stretade emot hela vägen upp till rektorns  kontor. Jag knackar på dörren och innifrån hörs en manlig röst som skriker ” en minut ”, jag hör hur en stol dras ut och hhur någon låser upp dörren. Rektorn stirrar konstigt på oss när han öppnar dörren. ” Eh, välkomna in... ” säger han. Seike sätter ner Amaya och föser henne in i rummet. ” Vi är här för att prata om mobbning. ” säger Seike så fort vi har satt oss framför Rektorns skrivbord. ” Det skulle jag inte ha något emot, om det inte var så att det inte är så att ingen blir mobbad på den här skolan. ” säger rektorn överlägset. Seike harklar sig och kollar på Amaya. Hon kollar ner i golvet men han ger henne en sträng blick och Amaya fortsätter ” Jag blir mobbad... ”. Rektorn spärrar upp ögonen, ” men.. ” är det ända han får fram. ” Om inte vi hade kommit hade Amaya haft en står blåtira just nu ” säger jag. ” Hu hur länge har det här hållit på? ” frågar rektorn. ” sen jag började sjuan... ” viskar Amaya. Jag ser hur en tår smyger sig fram i hennes ögonvrå och tar försiktigt hennes hans.

När vi kommer ut från rektorns kontor får jag en blöt puss på munnen. Seike tittar konstigt på mig, jag har aldrig sett honom på det settet förut, han ser så ledsen ut, men ändå arg på nåt´ sätt, eller kanske besviken? 

” Fan va´ ful du är ” säger han och trycker upp mig mot skåpen. ” Hur mycket har du gått upp då? 30 kilo? ” Han ger mig en örfil och jag kan inte hindra en liten tår som smyger sig ner på min kind. ” Ska du börja lipa nu också? ” ” Fan din jävla lipsill ”.

Jag springer gråtande hem, mitt färgade hår är ihopklibbat och hänger ner i ansiktet. Hela mitt ansikte är nerkladdat med smink och jag ser inte  att det en de två killarna som går på trottoaren framför mig. Smack. Jag trillar omkull på den hårda asfalten. ” oj, förlåt mig. ” Hinner jag slängar ur mig innan jag hasar mig upp på benen igen. Jag ska precis springa iväg igen när någon tar tag i min arm. ” men vad är det? ” frågar en okänd person, hans hår är svart och lila och han har percingar i hela ansiktet. ” äh, släpp mig, ni skulle ändå inte förstå! ” skriker jag. Hans grepp hårdnar och han stirrar in i mina smaragdgröna ögon. ” okej, det kallas mobbning, och man kan inte förstå det om man inte har blivit utsattför det. Så släpp mig nu! ” Jag försöker dra mig ur hans grepp, men han håller i mig. ” Tror du att jag tänker släppa dig nu? Nu får du ta och berätta allting. ” Jag stirrar  surt på honom, tror han verkligen att jag ska berätta min historia för en främande främling som jag aldrig träffat förut?  ” Åh, ursäkta mig, jag heter Seike och det här är min vän YOHIO. ” Va`? YOHIO? Jag var så upptagen med Seike att jag inte såg, YOHIO! ” YO YO YO ” stammar jag. Seike skrattar, ” Så duu känner till honom? ” skrattar han fram. Jag blir arg igen och sliter  mig ur hans grepp. ” Är du dum i huvet eller? ” skriker  jag och han tystnar. Jag biter mig i läppen för att inte görja gråta, jag vänder mig om och går med barska steg mot min lägenhet. Jag hör att någon springer efter mig och i nästa sekund får jag en bamsekram av, YOHIO? ” Tat´ lungt ” viskar han i mitt öra. Jag står som förstelnad. Jag känner hur tårana börjag komma och orkar inte hålla tillbaka dem längre. Jag börjar gråta, Yohio kollar på mig med sina vackra ögon, sen omfamnar han mig igen.

Seikes perspektiv

Jag känner hur min mobil ringer, jag tar upp mobilen och kollar på skärmen. Ray. ” Va´ fan vill du? ” svarar jag. ” Var fan är du? ” säger han argt tillbaks. ” Jag är hos... en vän ” säger jag lugnt. ” men nu behövs en sångare och en gittarist så vi kan sättaigång att spela! ”  fan, jag glömde att vi skulle spela idag, ” okej, ge oss en kvart. ” säger jag innan jag lägger på. Jag kollar sorgset mot Amaya och Yohio. De ser ut att ha så kul ihop. ” eh, YOHIO. Vi måste dra.. ” ” va`? vart? ” frågar han. ” Bandet väntar ” svarar jag.  ” men kan inte jag följa med? ” frågar Amaya. ” Nja, Ray lät jätter arg så det kanske inte är en så bra ideé, men jag  lovar att du ska få  träffa dem nån´ gång. ” säger jag tveksamt. Hon nickar besviket. ” fin lägenhet du har, nästa gång får du komma och hälsa på oss! ” säger jag och försöker se glad ut. ” eller om de där typerna ger sig på dig igen så kan du  bara komma till oss och prata av dig”.

Jag smäller upp dörren till ” musikrummet ”, som vi kallar det. ” Nu gjorde du en mycket söt flicka mycket ledsen” säger jag irriterat till Ray. ” Vadå? YOHIO eller? ” säger Ray ironiskt. ” Nej! Hon heter Amaya och YOHIO är mycket kär i henne. ” Alla kollar på YOHIO och han börjar rodna. Va´ YOHIO kär i Amaya? Jag hade ju bara skämtat! ” Ja ja grabbar, kom igen nu.” Linder tittar surt på oss.